Andelen barn som är med om att deras föräldrar separerar har minskat i Sverige över tid. De senaste tio åren har andelen i snitt varit ungefär lika stor i Kalmar län som i riket.
Andelen barn mellan 0 och 17 år vars föräldrar separerat under året har minskat i Sverige på senare tid. I fjol rörde det sig om runt 58 000 barn i riket som helhet, vilket motsvarar 3,3 procent av alla barn i åldersgruppen, som i början av året bodde tillsammans med två föräldrar.
I Kalmar län handlade det om 1 419 barn, eller 3,6 procent, alltså en något högre andel än i riket i stort förra året. Andelarna kan variera en del från år till år, särskilt i mindre kommuner. För att få en stabilare bild av läget har vi räknat ut den genomsnittliga andelen barn som var med om att deras föräldrar separerade per år under de senaste tio åren, 2015–2024, i Kalmar län har det handlat om 3,5 procent av barnen per år, jämfört med 3,6 procent i riket som helhet.
I Högsby kommun har i snitt 4,3 procent av barnen varit med om en separation per år under de senaste tio åren. Det är den högsta siffran i Kalmar län. I Mörbylånga kommun är motsvarande siffra 3 procent. Högsta andelen landet finns i Norbergs kommun (6,1 procent) och lägst är den i Habo kommun (1,8 procent). Det är alltså mer än tre gånger vanligare att barn är med om separationer i Norberg än i Habo.
Färre över tid
I riket som helhet har andelen barn vars föräldrar separerat minskat över tid. I slutet av 2010-talet var andelen uppe på 3,7 procent. I Kalmar län ser det också ut som om andelen minskat något. Mellan 2015 och 2019 var det i snitt 3,6 procent av barnen vars föräldrar separerade per år, de senaste åren 3,4 procent.
Vanligare med separation bland dem med lägre inkomst
Under 2010-talet var andelen barn vars föräldrar separerade något högre bland dem med utländsk bakgrund, men de senaste åren har skillnaden jämnats ut och är nu i princip lika hög som bland dem med svensk bakgrund.
Däremot är det vanligare att barn i familjer med lägre inkomstnivå ser sina föräldrar separera. Bland familjer med 0–60 procent av medianinkomsten handlade det i fjol om 4,5 procent av barnen, jämfört med 3,1 procent av barnen i familjer med 60–200 procent av medianinkomsten och 2,4 procent i familjer med ännu högre medianinkomst.