Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasiet ökade i Sverige förra året. Och skolorna på Gotland följer trenden. Här är resultaten – skola för skola.
81 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de tolv högstadieskolorna på Gotland i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en ungefär lika stor andel som året innan.
På Innovitaskolan Visby uppnådde nästan alla elever behörighet. På grund av statistiksekretess är det exakta antalet inte redovisat. Även på Guteskolan, grundskola, Orionskolan och Fårösundsskolan klarade alla utom en handfull elever behörighet.
På Solklintsskolan var motsvarande siffra 56 procent, vilket är den lägsta andelen på Gotland.
Region Gotland är en av de kommuner i landet där skillnaden är störst mellan skolorna med högst och lägst andel behöriga.
Skola | Andel behöriga till yrkesprogram, föregående år i parentes | Genomsnittligt meritvärde | Typ | Antal elever |
---|---|---|---|---|
Orionskolan | ≈100 % (..) | 247,5 | Enskild | 22 |
Innovitaskolan Visby | ≈100 % (≈100 %) | 242,1 | Enskild | 54 |
Guteskolan, grundskola | ≈100 % (≈100 %) | 231,0 | Enskild | 43 |
Fårösundsskolan | ≈100 % (100 %) | 205,7 | Kommunal | 19 |
Högbyskolan | 90 % (86 %) | 237,6 | Kommunal | 70 |
Romaskolan | 88 % (83 %) | 195,8 | Kommunal | 59 |
Solbergaskolan | 83 % (83 %) | 223,0 | Kommunal | 213 |
Södervärnsskolan | 75 % (75 %) | 205,7 | Kommunal | 151 |
Klinteskolan | 58 % (76 %) | 156,3 | Kommunal | 31 |
Solklintsskolan | 56 % (65 %) | 162,3 | Kommunal | 32 |
Lövsta resursskola | . (.) | .. | Kommunal | .. |
Tal och Språk 7-9 | . (..) | .. | Kommunal | .. |
För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.
Marginell förändring på riksnivå
I riket som helhet låg andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram på 84 procent – en liten förbättring jämfört med året innan. Behörigheten är något högre bland flickor, men skillnaden har minskat över tid. Enligt Skolverket har könsklyftan aldrig varit mindre. Elever med svensk bakgrund klara oftare grundskolan med behörighet än elever med utländsk bakgrund. Behörigheten har dock ökat bland utlandsfödda, störst är ökningen bland de elever som invandrat före skolstart. Som Skolverket konstaterat tidigare har föräldrarnas utbildningsbakgrund störst betydelse för resultaten. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.