Valdeltagandet minskar i Västervik – men klyftorna ökar

Precis som i riket i stort minskar valdeltagandet i Västervik. Samtidigt ser skillnaderna mellan valdistrikten med högst och lägst andel röstande ut att öka.

Den slutliga rösträkningen är nu klar i Västerviks kommun och resten av landet. Efter flera vals uppgång minskar valdeltagandet i nästan alla kommuner och valdeltagandet i riket landar på 84,2 procent – att jämföra med 87,2 procent 2018.

Newsworthy har analyserat den här nedgången och identifierat ett tydligt mönster. Det är framför allt i områden med redan lågt valdeltagande som röstningen minskar. Klyftorna ökar med andra ord.

I Västerviks kommun som helhet ligger valdeltagandet på 84 procent, vilket är lägre än 2018 (−2,3 procentenheter).

Högst valdeltagande noteras i distriktet Piperskärr-Gränsö, där hela 91,3 procent av de röstberättigade har röstat i riksdagsvalet. Det är 1,1 procentenheter högre än i förra valet, då distriktet också toppade listan.

Samtidigt är Karstorp det distrikt där lägst andel röstade. Valdeltagandet på 73,2 procent är 3,6 procentenheter lägre än det distrikt som hade lägst valdeltagande 2018.

Skillnaden mellan distriktet med högst och lägst valdeltagande i Västervik har därmed – precis som i riket – ökat jämfört med riksdagsvalet 2018 (+4,7 procentenheter) och det skiljer nu 18,2 procentenheter.

Här är det värt att notera att tio av 23 valdistrikt i Västerviks kommun ritats om sedan förra valet. De här distrikten i sig inte är jämförbara ett till ett. Den här analysen tar inte hänsyn detta, utan jämför bara distrikten med högst, respektive lägst valdeltagande 2018 och 2022. Det bör också noteras att alla röster inte räknas i respektive valdistrikt. Sena förtidsröster och utlandsröster räknas i kommunens uppsamlingsdistrikt, och vilket geografisk distrikt dessa tillhör vet man inte. En minskning kan alltså se större ut än vad den i själva verket är. I riket totalt har ungefär 220 000 röster räknats i uppsamlingsdistrikt, vilket är drygt tre procent av alla räknade röster.

Klyftan växer i riket

Det är första gången sedan 2002 som valdeltagandet minskar i Sverige. Och även om minskningen sker över hela landet är den inte lika stor överallt. Enligt Valmyndigheten är ungefär 4 100 valdistrikt jämförbara med förra valet och i 3 200 av dem sjunker valdeltagandet. Och tittar man på de distrikt som 2018 återfanns bland den tiondel som hade lägst valdeltagande minskar valdeltagandet i snitt med 6 procentenheter – vilket är dubbelt så mycket som i övriga jämförbara distrikt.

Men redan innan årets nedgång ser de distrikt som har lägst valdeltagande ut att ha halkat efter. Tittar man på den tiondel av distrikten som har lägst valdeltagande i respektive val – ungefär 600 stycket – har valdeltagandet där legat stilla sedan 2010-2018, medan valdeltagandet totalt ökat under samma tid.

– Rent generellt kan man säga att där befolkningen från början är resurssvag är valdeltagandet lägre. Och sjunker då valdeltagandet sjunker det mer där, säger Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Skillnader i valdeltagande mellan olika områden förklaras av socioekonomiska faktorer.

– Andelen utrikes födda är en viktigt faktor – men inte den enda faktorn. När röstningsnormen är svagare i ett område påverkar det dig mer om du är en person med initialt lägre sannolikhet att rösta, säger hon.

Det påverkar hur personer i ens närhet röstar. Förstagångsväljare tenderar att rösta i högre utsträckning om de bor hemma hos föräldrar som röstar till exempel.

– Sedan har vi den större omgivningen, om många andra i området röstar påverkar det – och om få röstar påverkar det åt andra hållet. Personer som är mindre resursstarka påverkas mer av det och därför får vi stora skillnader.

Valdeltagande i riksdagsvalet, i valdistrikten i Västervik