Parkslide ett problem i hela landet – rekordmånga observationer i Botkyrka

Botkyrka kommun Invasiva växter torsdag 15 maj 2025

Martin Olsson, Newsworthy

Invasiva växter blir allt fler i Sverige. Parkslide är en av de mest kända – och svåraste att bli av med. Förra året rapporterades totalt 45 observationer av växten i Botkyrka. Det är flest under ett år hittills.

Parkslide beskrivs ofta som ett stort problem för både husägare och den biologiska mångfalden. Dess blotta närvaro på en hustomt kan sänka värdet på hela bostaden, men framförallt påverkar den ekosystemet genom att konkurrera ut alla andra växter.

Omkring 3 000 observationer av parkslide rapporterades i Artdatabanken under förra året. Växten har registrerats i 233 av landets kommuner under bara det senaste året.

I Botkyrka kommun rapporterades förekomst av parkslide första gången för 45 år sedan, 1980. Totalt sett har dess närvaro noterats 218 gånger i kommunen. 2024 rapporterades förekomst av växten 45 gånger, vilket är det högsta antalet observationer under ett år hittills.

Parkslide har rapporterats i samtliga av kommunerna i Stockholms län. Den första rapporten skedde 1897 i Ekerö kommun. Det är dock i Stockholms kommun som flest observationer i länet har gjorts, totalt 659.

Det är värt att notera att Artdatabanken bygger på rapporter från användare, vilket gör att mängden observationer kan påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser. Olika observationer kan också vara av samma bestånd.

Rapporterade observationer av parkslide i Stockholms län

Kommun	Första observationerna	Totalt antal observationer	Rapporter sista tolv månaderna
Stockholm	1919	659	86
Tyresö	1980	653	21
Huddinge	1980	307	25
Botkyrka	1980	218	46
Haninge	1980	198	19
Nacka	1932	195	26
Lidingö	1930	187	16
Värmdö	1961	185	20
Ekerö	1897	172	13
Järfälla	1990	139	7
Norrtälje	1990	131	18
Södertälje	1980	121	9
Solna	1946	120	12
Täby	1990	87	7
Sigtuna	1990	71	6
Upplands Väsby	1990	68	11
Österåker	1990	68	11
Sollentuna	1990	61	7
Vallentuna	1990	60	6
Upplands-Bro	1990	59	2
Nynäshamn	1980	51	6
Danderyd	1990	48	5
Vaxholm	1990	43	3
Salem	1980	32	0
Nykvarn	1980	20	3
Sundbyberg	1990	13	0

Kopiera tabellen (för eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)

Ladda ner tabellen som:

Osäker på hur du kopierar en tabell? Läs mer på www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

I vissa CMS finns ett tabellverktyg där du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).
I andra CMS måste du växla till ”källredigering”, ”kodläge” eller liknande, och klistra in tabellen som html.

Invasiv art – men inte förbjuden

Parkslide tros ha förts in i Sverige som prydnadsväxt under sent 1800-tal. Den allra första observationen, som finns rapporterad i Artdatabanken, är daterad till 1879 och gjordes av signaturen Lübeck, Henrik Gustaf i Karlskrona kommun. Signaturen Anders Svenson gjorde Stockholms läns första rapporterade observation 1897 i Ekerö kommun.

Parkslide kan växa i de flesta klimat, men är vanligast i södra och mellersta Sverige. I till exempel Västra Götalands län har omkring 9 400 förekomster rapporterats, vilket är nästan 20 gånger fler än i Västerbotten, Västernorrland, Jämtlands och Norrbottens län tillsammans.

Rapporterade observationer av parkslide, län för län

Län	Första observationerna	Totalt antal observationer	Rapporter sista tolv månaderna
Västra Götaland	1881	9 365	881
Skåne	1884	6 488	290
Stockholm	1897	3 966	385
Halland	1925	2 094	236
Jönköping	1898	1 606	166
Kalmar	1895	1 554	166
Östergötland	1886	1 397	92
Blekinge	1879	1 335	112
Södermanland	1891	1 092	90
Kronoberg	1913	998	118
Uppsala	1885	821	87
Västmanland	1889	638	83
Örebro	1968	602	62
Värmland	1949	578	95
Gävleborg	1943	399	29
Västernorrland	1976	333	40
Dalarna	1966	248	28
Gotland	1891	188	6
Västerbotten	1989	136	17
Norrbotten	1995	69	21
Jämtland	2015	20	1

Kopiera tabellen (för eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)

Ladda ner tabellen som:

Osäker på hur du kopierar en tabell? Läs mer på www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) gjorde nyligen en genomgång av mer än 5 500 arter i Sverige, där 451 klassades som att de utgör en hög eller mycket hög risk för Sveriges miljö. Det är andra gången som denna genomgång görs i Sverige och parkslide anses utgöra mycket hög risk.

Mora Aronsson, biolog och metodansvarig för riskklassificeringen, menar att parkslide är ett hot mot den biologiska mångfalden.

– På sikt är den ett stort problem, eftersom den är väldigt svår att hantera. Det är i stort sett bara mycket koncentrerad giftbehandling som kräver utbildning på just parkslide och glyfosat för att kunna knäcka vissa populationer. Det behövs också grävmaskin och i princip destruering av jorden, eftersom man måste rosta hela jordmassan för att döda alla växtdelar, säger han.

Risken att plantan ska kunna rasera hus ser dock Mora Aronsson som något överdriven.

– Det har vi inte varit med om i Sverige. Sen har det trängt in parkslide i hus och liknande i Storbritannien, men det beror på att det har funnits glipor för den att växa in i. Då har vi mycket större problem med en del av våra inhemska träd, som björk och ask, som också har starka rötter.

Det stora problemet är istället att parkslide är extremt svår att bli av med, och vet man inte hur man gör är risken stor att den sprider sig vidare.

– Den har förmåga att rymma iväg med rötter rätt långt om den blir störd. Dessutom konkurrerar den ut alla andra växter. Där parkslide växer så blir det ju bara parkslide.

De allra flesta observationer av parkslide i Artdatabanken är gjorda mellan 2018 och 2022. Då släpptes SLU:s första risklista över invasiva arter och sajten Invasivaarter.se, där användare själva rapporterar observationer, drogs igång. Då började även parkslide synas mer i medierna. Under rekordåret 2021 rapporterades totalt 6 909 observationer i hela landet. På senare år har dock rapportfrekvensen gått ner.

Innebär det att den inte sprider sig så mycket längre?

– Den sprider sig inte särskilt mycket i dag, eftersom man har ögonen på den. Dock förekommer det att den dyker upp i väggrenar och vid anläggningar där man använt sig av förorenad jord. Men på det stora hela upplever jag att de flesta har koll på den.

Om man har parkslide på sin tomt, vad ska man göra med den?

– Man behöver inte ta bort den. Men ska man sälja tomten så kan det bli ett problem. Och sen är det inte säkert att den faktiskt håller sig stilla där den är. Oftast så sitter den ju inte mitt på en tomt utan i kanten, och då finns grannar eller annan mark utanför dit den kan krypa iväg. Men om man inte behöver är det bäst att inte röra den, åtminstone tills det kommer en lagstiftning.

Parkslide är föreslagen att finnas med på en nationell förteckning över invasiva främmande arter i Sverige. Om regeringen beslutar att parkslide ska vara med i förteckningen kommer arten omfattas av olika förbud.

– Det är mycket troligt att det kommer att ske under året. Och då kommer det också finnas möjligheter för framförallt länsstyrelserna att avsätta resurser för hantering av parkslide.

Olika sorter av parkslide

I Sverige finns – förutom parkslide – även dess släktingar jätteslide och hybridslide. Jätteslide är betydligt större än parksliden, medan hybridsliden är en blandning av parkslide och jätteslide. Alla tre sorterna anses vara invasiva. Enligt Artdatabanken finns totalt 4 033 rapporterade observationer av jätteslide och 277 av hybridslide i hela landet. Det finns också en mindre variant som heter rosenslide som inte brukar räknas med bland de tre andra trots att den har samma växtsätt. Den har rapporterats in 74 gånger.

I Botkyrka kommun har 37 observationer av jätteslide och tre observationer av hybridslide rapporterats.

Karta över Botkyrka kommun — Parkslideobservationer i kommunen

Invasiva arter

För att en växt ska räknas som en invasiv art krävs det att den har flyttats från sin ursprungliga miljö till en ny miljö där den börjar sprida sig och konkurrerar ut inhemska växter och därmed gör skada på det lokala ekosystemet.
Parkslide ingår inte i EU-lagstiftningen kring invasiva främmande arter (EU-förordning nr (1143/2014), vilket innebär att det idag inte finns några förbud mot växten.
Det är alltså tillåtet att plantera den, men Naturvårdsverket rekommenderar att du inte gör det, eftersom den kan skapa problem i naturen. Problemet med parkslide är att den bildar täta växtbestånd som konkurrerar ut andra växter i samma område.
Parksliden är föreslagen att vara med på en nationell förteckning över invasiva främmande arter.

Källa: Naturvårdsverket

Så äter du din parkslide

Parkslide hör till familjen slideväxter, dit även rabarber hör. Parkslide är precis som sin släkting ätbar, och fungerar utmärkt att till exempel göra saft eller sylt på. Smaken har beskrivits som en mildare version av rabarber, och ska gå bra ihop med höstfrukt som äpplen och päron samt kryddor som kanel, mynta och kardemumma. Det går bra att ta ett recept för rabarber och byta ut rabarbern mot parkslide.

Om man ska ge sig på att tillaga sin parkslide gäller det att vara ute tidigt. Bäst är de späda skotten på våren, som är mjällast och inte behöver skalas, bara rensas på blad.

Att äta upp parksliden fungerar dock dåligt som utrotningsmetod, menar biologen Mora Aronsson.

– Att försöka äta upp ett bestånd är inte riktigt genomförbart. Då ska man äta väldigt mycket och väldigt ofta i sådana fall, säger han.

Invasiv art – men inte förbjuden

Olika sorter av parkslide

Lokal, datadriven journalistik