Parkslide ett problem i hela landet – Östersund har flest rapporter i länet

Östersunds kommun Invasiva växter torsdag 15 maj 2025

Martin Olsson, Newsworthy

Invasiva växter blir allt fler i Sverige. Parkslide är en av de mest kända – och svåraste att bli av med. I Östersund har växten rapporterats in totalt tio gånger. Det är flest i länet.

Parkslide beskrivs ofta som ett stort problem för både husägare och den biologiska mångfalden. Dess blotta närvaro på en hustomt kan sänka värdet på hela bostaden, men framförallt påverkar den ekosystemet genom att konkurrera ut alla andra växter.

Omkring 3 000 observationer av parkslide rapporterades i Artdatabanken under förra året. Växten har registrerats i 233 av landets kommuner under bara det senaste året.

I Östersunds kommun rapporterades förekomst av parkslide första gången 2015. Totalt sett har dess närvaro noterats tio gånger i kommunen.

Parkslide har rapporterats i nästan samtliga av kommunerna i Jämtlands län. Bara Bergs och Härjedalens kommuner saknar observationer. Den första rapporten skedde i Östersunds kommun. Det är också här som flest observationer i länet har gjorts, totalt tio.

Det är värt att notera att Artdatabanken bygger på rapporter från användare, vilket gör att mängden observationer kan påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser. Olika observationer kan också vara av samma bestånd.

Rapporterade observationer av parkslide i Jämtlands län

Kommun	Första observationerna	Totalt antal observationer	Rapporter sista tolv månaderna
Östersund	2015	10	0
Ragunda	2020	4	0
Bräcke	2020	2	0
Strömsund	2021	2	1
Åre	2021	1	0
Krokom	2021	1	0
Berg	–	–	–
Härjedalen	–	–	–

Kopiera tabellen (för eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)

Ladda ner tabellen som:

Osäker på hur du kopierar en tabell? Läs mer på www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

I vissa CMS finns ett tabellverktyg där du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).
I andra CMS måste du växla till ”källredigering”, ”kodläge” eller liknande, och klistra in tabellen som html.

Invasiv art – men inte förbjuden

Parkslide tros ha förts in i Sverige som prydnadsväxt under sent 1800-tal. Den allra första observationen, som finns rapporterad i Artdatabanken, är daterad till 1879 och gjordes av signaturen Lübeck, Henrik Gustaf i Karlskrona kommun.

Parkslide kan växa i de flesta klimat, men är vanligast i södra och mellersta Sverige. I till exempel Västra Götalands län har omkring 9 400 förekomster rapporterats, vilket är nästan 20 gånger fler än i Västerbotten, Västernorrland, Jämtlands och Norrbottens län tillsammans.

Rapporterade observationer av parkslide, län för län

Län	Första observationerna	Totalt antal observationer	Rapporter sista tolv månaderna
Västra Götaland	1881	9 365	881
Skåne	1884	6 488	290
Stockholm	1897	3 966	385
Halland	1925	2 094	236
Jönköping	1898	1 606	166
Kalmar	1895	1 554	166
Östergötland	1886	1 397	92
Blekinge	1879	1 335	112
Södermanland	1891	1 092	90
Kronoberg	1913	998	118
Uppsala	1885	821	87
Västmanland	1889	638	83
Örebro	1968	602	62
Värmland	1949	578	95
Gävleborg	1943	399	29
Västernorrland	1976	333	40
Dalarna	1966	248	28
Gotland	1891	188	6
Västerbotten	1989	136	17
Norrbotten	1995	69	21
Jämtland	2015	20	1

Kopiera tabellen (för eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)

Ladda ner tabellen som:

Osäker på hur du kopierar en tabell? Läs mer på www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) gjorde nyligen en genomgång av mer än 5 500 arter i Sverige, där 451 klassades som att de utgör en hög eller mycket hög risk för Sveriges miljö. Det är andra gången som denna genomgång görs i Sverige och parkslide anses utgöra mycket hög risk.

Mora Aronsson, biolog och metodansvarig för riskklassificeringen, menar att parkslide är ett hot mot den biologiska mångfalden.

– På sikt är den ett stort problem, eftersom den är väldigt svår att hantera. Det är i stort sett bara mycket koncentrerad giftbehandling som kräver utbildning på just parkslide och glyfosat för att kunna knäcka vissa populationer. Det behövs också grävmaskin och i princip destruering av jorden, eftersom man måste rosta hela jordmassan för att döda alla växtdelar, säger han.

Risken att plantan ska kunna rasera hus ser dock Mora Aronsson som något överdriven.

– Det har vi inte varit med om i Sverige. Sen har det trängt in parkslide i hus och liknande i Storbritannien, men det beror på att det har funnits glipor för den att växa in i. Då har vi mycket större problem med en del av våra inhemska träd, som björk och ask, som också har starka rötter.

Det stora problemet är istället att parkslide är extremt svår att bli av med, och vet man inte hur man gör är risken stor att den sprider sig vidare.

– Den har förmåga att rymma iväg med rötter rätt långt om den blir störd. Dessutom konkurrerar den ut alla andra växter. Där parkslide växer så blir det ju bara parkslide.

De allra flesta observationer av parkslide i Artdatabanken är gjorda mellan 2018 och 2022. Då släpptes SLU:s första risklista över invasiva arter och sajten Invasivaarter.se, där användare själva rapporterar observationer, drogs igång. Då började även parkslide synas mer i medierna. Under rekordåret 2021 rapporterades totalt 6 909 observationer i hela landet. På senare år har dock rapportfrekvensen gått ner.

Innebär det att den inte sprider sig så mycket längre?

– Den sprider sig inte särskilt mycket i dag, eftersom man har ögonen på den. Dock förekommer det att den dyker upp i väggrenar och vid anläggningar där man använt sig av förorenad jord. Men på det stora hela upplever jag att de flesta har koll på den.

Om man har parkslide på sin tomt, vad ska man göra med den?

– Man behöver inte ta bort den. Men ska man sälja tomten så kan det bli ett problem. Och sen är det inte säkert att den faktiskt håller sig stilla där den är. Oftast så sitter den ju inte mitt på en tomt utan i kanten, och då finns grannar eller annan mark utanför dit den kan krypa iväg. Men om man inte behöver är det bäst att inte röra den, åtminstone tills det kommer en lagstiftning.

Parkslide är föreslagen att finnas med på en nationell förteckning över invasiva främmande arter i Sverige. Om regeringen beslutar att parkslide ska vara med i förteckningen kommer arten omfattas av olika förbud.

– Det är mycket troligt att det kommer att ske under året. Och då kommer det också finnas möjligheter för framförallt länsstyrelserna att avsätta resurser för hantering av parkslide.

Olika sorter av parkslide

I Sverige finns – förutom parkslide – även dess släktingar jätteslide och hybridslide. Jätteslide är betydligt större än parksliden, medan hybridsliden är en blandning av parkslide och jätteslide. Alla tre sorterna anses vara invasiva. Enligt Artdatabanken finns totalt 4 033 rapporterade observationer av jätteslide och 277 av hybridslide i hela landet. Det finns också en mindre variant som heter rosenslide som inte brukar räknas med bland de tre andra trots att den har samma växtsätt. Den har rapporterats in 74 gånger.

I Östersunds kommun har tre observationer av jätteslide rapporterats. En observation av rosenslide har också rapporterats.

Karta över Östersunds kommun — Parkslideobservationer i kommunen

Invasiva arter

För att en växt ska räknas som en invasiv art krävs det att den har flyttats från sin ursprungliga miljö till en ny miljö där den börjar sprida sig och konkurrerar ut inhemska växter och därmed gör skada på det lokala ekosystemet.
Parkslide ingår inte i EU-lagstiftningen kring invasiva främmande arter (EU-förordning nr (1143/2014), vilket innebär att det idag inte finns några förbud mot växten.
Det är alltså tillåtet att plantera den, men Naturvårdsverket rekommenderar att du inte gör det, eftersom den kan skapa problem i naturen. Problemet med parkslide är att den bildar täta växtbestånd som konkurrerar ut andra växter i samma område.
Parksliden är föreslagen att vara med på en nationell förteckning över invasiva främmande arter.

Källa: Naturvårdsverket

Så äter du din parkslide

Parkslide hör till familjen slideväxter, dit även rabarber hör. Parkslide är precis som sin släkting ätbar, och fungerar utmärkt att till exempel göra saft eller sylt på. Smaken har beskrivits som en mildare version av rabarber, och ska gå bra ihop med höstfrukt som äpplen och päron samt kryddor som kanel, mynta och kardemumma. Det går bra att ta ett recept för rabarber och byta ut rabarbern mot parkslide.

Om man ska ge sig på att tillaga sin parkslide gäller det att vara ute tidigt. Bäst är de späda skotten på våren, som är mjällast och inte behöver skalas, bara rensas på blad.

Att äta upp parksliden fungerar dock dåligt som utrotningsmetod, menar biologen Mora Aronsson.

– Att försöka äta upp ett bestånd är inte riktigt genomförbart. Då ska man äta väldigt mycket och väldigt ofta i sådana fall, säger han.

Invasiv art – men inte förbjuden

Olika sorter av parkslide

Lokal, datadriven journalistik