Ekonomiprogrammet tog över förstaplatsen från samhäll när Oxelösundseleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
147 elever folkbokförda i Oxelösund sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 76 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 52 procent av de sökande och är 0,6 procentenheter fler än förra året. Samtidigt ökade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 64 personer, eller knappt 44 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Oxelösund sökte 140 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Oxelösund. De senaste nio åren har yrkesprogrammen legat i topp. Som störst var glappet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram läsåren 2022/23 och 2023/24, när över 37 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 61 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2014/15 – när skillnaden var som minst – var det jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
Lika många män sökte högskoleförberedande som yrkesprogram
Bland männen i Oxelösund är det dock lika många som valt högskoleförberedande program som yrkesprogram. Bland kvinnorna sökte knappt 56 procent yrkesprogram och knappt 41 procent högskoleförberedande program.
Ekonomi tar över förstaplatsen
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Oxelösund lockade det högskoleförberedande ekonomiprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte 20 personer, eller knappt 14 procent av eleverna. Därmed går ekonomi om fjolårsettan, samhällsvetenskapsprogrammet, som i år lockade 14 elever i kommunen.
Det populäraste yrkesprogrammet bland eleverna i Oxelösund är el och energi, med tolv förstahandssökande. Natur, hotell och turism och vård och omsorg klättrar på listan över populäraste program i Oxelösund medan teknik trillar ut från topp tio.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Södermanland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom byggutbildning; vvs, energi, drift och underhåll samt vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Södermanland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Brist | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Stort överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Brist | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Södermanland valde drygt 50 procent högskoleförberedande program och knappt 45 procent yrkesprogram, men i tre av nio kommuner hade de högskoleförberedande programmen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (3) | Ekonomiprogrammet | 13,6 % | +4,3 |
| 2 (9) | Naturvetenskapsprogrammet | 9,5 % | +3,8 |
| 2 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 9,5 % | −4,1 |
| 4 (4) | Estetiska programmet | 8,2 % | +0,2 |
| 4 (4) | El- och energiprogrammet | 8,2 % | +0,2 |
| 6 (7) | Naturbruksprogrammet | 6,8 % | +0,3 |
| 7 (14) | Hotell- och turismprogrammet | 5,4 % | +4,0 |
| 8 (2) | Barn- och fritidsprogrammet | 4,8 % | −5,3 |
| 8 (4) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,8 % | −3,2 |
| 8 (14) | Vård- och omsorgsprogrammet | 4,8 % | +3,3 |
| 11 (11) | VVS- och fastighetsprogrammet | 4,1 % | +0,5 |
| 12 (7) | Teknikprogrammet | 2,7 % | −3,8 |
| 12 (10) | Fordons- och transportprogrammet | 2,7 % | −1,6 |
| 14 (14) | Individuellt alternativ | 2,0 % | +0,6 |
| 14 (13) | Yrkesintroduktion | 2,0 % | −0,8 |
| 14 (14) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,0 % | +0,6 |
| 14 (14) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 2,0 % | +0,6 |
| 14 (11) | Industritekniska programmet | 2,0 % | −1,6 |
| 14 (14) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 2,0 % | +0,6 |
| 14 (21) | Riksrekryterande utbildningar | 2,0 % | |
| 21 (20) | Språkintroduktion | 0,7 % | ±0,0 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Eskilstuna | 37,6 % | 56,5 % | 66,8 % | Samhäll |
| Flen | 61,3 % | 38,0 % | 18,5 % | Samhäll · Fordon/transport |
| Gnesta | 49,1 % | 42,3 % | 41,3 % | Samhäll |
| Katrineholm | 55,2 % | 40,9 % | 48,2 % | Samhäll |
| Nyköping | 44,7 % | 51,3 % | 51,2 % | Samhäll |
| Oxelösund | 51,7 % | 43,5 % | 63,6 % | Ekonomi |
| Strängnäs | 42,4 % | 52,9 % | 31,0 % | Samhäll |
| Trosa | 48,6 % | 48,1 % | 44,3 % | Samhäll |
| Vingåker | 68,0 % | 28,0 % | 38,5 % | Fordon/transport · Vård/omsorg |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |