När Västernorrlandseleverna väljer gymnasieprogram har de flesta alltid sökt högskoleförberedande program i första hand. Men inte i år.
3 352 elever folkbokförda i Västernorrland sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 1 547 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar drygt 46 procent av de sökande och är 1,4 procentenheter färre än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 1 438 personer, eller knappt 43 procent. Det är den lägsta andelen i Västernorrland sedan läroplanen 2011 infördes.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Västernorrland sökte 2 985 personer ett nationellt program. Det är en lägre andel än året innan. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Det är första gången sedan läroplanen 2011 infördes som yrkesprogrammen är populärast bland elever i Västernorrland.
Kvinnorna valde högskoleförberedande program
Bland kvinnorna i Västernorrland är det dock flest som valt högskoleförberedande program i första hand, knappt 48 procent jämfört med knappt 43 procent som valde yrkesprogram. Bland männen sökte knappt 50 procent yrkesprogram och knappt 38 procent högskoleförberedande program.
Samhäll fortsatt i topp
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Västernorrland lockade det högskoleförberedande samhällsvetenskapsprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte 430 personer, eller knappt 13 procent av eleverna. Näst populärast var ekonomiprogrammet, med 361 sökande (knappt 11 procent).
Det populäraste yrkesprogrammet bland eleverna i Västernorrland är fordon och transport, med 295 förstahandssökande.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Västernorrland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning och vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Västernorrland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I sex av sju kommuner i Västernorrland hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 12,8 % | −2,1 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 10,8 % | −3,3 |
| 3 (3) | Fordons- och transportprogrammet | 8,8 % | +0,5 |
| 4 (13) | Individuellt alternativ | 8,7 % | +6,0 |
| 5 (4) | Naturvetenskapsprogrammet | 7,9 % | −0,1 |
| 6 (8) | Estetiska programmet | 6,0 % | +0,9 |
| 7 (5) | El- och energiprogrammet | 5,7 % | −1,7 |
| 8 (7) | Teknikprogrammet | 5,2 % | −0,2 |
| 9 (6) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 5,1 % | −0,7 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 4,7 % | +1,2 |
| 11 (12) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 4,1 % | +0,9 |
| 12 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,9 % | −0,9 |
| 13 (10) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,2 % | −0,4 |
| 14 (15) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,9 % | +0,4 |
| 14 (14) | Industritekniska programmet | 2,9 % | +0,2 |
| 16 (16) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 2,3 % | ±0,0 |
| 17 (17) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,3 % | −0,6 |
| 18 (22) | Språkintroduktion | 1,3 % | +0,8 |
| 19 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 0,9 % | −0,1 |
| 20 (20) | Programinriktat val | 0,6 % | −0,1 |
| 21 (21) | Riksrekryterande utbildningar | 0,4 % | −0,1 |
| 22 (19) | Yrkesintroduktion | 0,4 % | −0,4 |
| 23 (23) | International Baccalaureate | 0,2 % | −0,1 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Härnösand | 44,3 % | 42,9 % | 67,9 % | Samhäll |
| Kramfors | 57,8 % | 31,2 % | 74,0 % | Fordon/transport |
| Sollefteå | 54,8 % | 35,6 % | 66,2 % | Fordon/transport |
| Sundsvall | 40,2 % | 46,5 % | 70,2 % | Samhäll |
| Timrå | 55,9 % | 35,6 % | 64,4 % | Fordon/transport |
| Ånge | 66,7 % | 24,4 % | 72,0 % | Industri |
| Örnsköldsvik | 47,0 % | 45,9 % | 75,2 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |