När niondeklassarna från Örnsköldsvik sökte till gymnasiet valde fler yrkesprogram än högskoleförberedande. Men allra populärast var samhällsvetenskapsprogrammet.
785 elever folkbokförda i Örnsköldsvik sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 369 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar 47 procent av de sökande och är 0,3 procentenheter fler än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 360 personer, eller knappt 46 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Örnsköldsvik sökte 729 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Historiskt sett har högskoleförberedande programmen oftast varit populärast bland eleverna i Örnsköldsvik. Gapet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram har aldrig varit mindre. Som störst var det läsåret 2016/17, när över 61 procent sökte högskoleförberedande program och 37 procent sökte yrkesprogram.
Kvinnorna valde högskoleförberedande program
Bland kvinnorna i Örnsköldsvik är det dock flest som valt högskoleförberedande program i första hand, knappt 51 procent jämfört med knappt 44 procent som valde yrkesprogram. Bland männen sökte knappt 51 procent yrkesprogram och knappt 41 procent högskoleförberedande program.
Estet och barn och fritid klättrar på listan
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Örnsköldsvik lockade det högskoleförberedande samhällsvetenskapsprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte 98 personer, eller drygt 12 procent av eleverna. Näst populärast var ekonomiprogrammet, med 96 sökande (drygt 12 procent).
Det populäraste yrkesprogrammet bland eleverna i Örnsköldsvik är fordon och transport, med 62 förstahandssökande. Estet och barn och fritid klättrar på listan över populäraste program i Örnsköldsvik.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Västernorrland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning och vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Västernorrland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Västernorrland valde drygt 46 procent yrkesprogram och knappt 43 procent högskoleförberedande program, och i sex av sju kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 12,5 % | −4,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 12,2 % | −2,1 |
| 3 (4) | Naturvetenskapsprogrammet | 9,4 % | +1,0 |
| 4 (3) | Fordons- och transportprogrammet | 7,9 % | −1,3 |
| 5 (8) | Estetiska programmet | 6,9 % | +1,8 |
| 6 (14) | Individuellt alternativ | 6,8 % | +3,9 |
| 7 (10) | Barn- och fritidsprogrammet | 5,5 % | +0,9 |
| 8 (5) | El- och energiprogrammet | 5,4 % | −2,6 |
| 9 (8) | Industritekniska programmet | 5,0 % | −0,1 |
| 10 (7) | Teknikprogrammet | 4,8 % | −0,3 |
| 10 (6) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,8 % | −0,5 |
| 12 (11) | Frisör- och stylistprogrammet | 4,5 % | +0,9 |
| 13 (15) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,6 % | +1,2 |
| 14 (16) | Naturbruksprogrammet | 2,9 % | +1,4 |
| 14 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 2,9 % | +2,0 |
| 16 (13) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,2 % | −0,8 |
| 17 (12) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,8 % | −1,3 |
| 18 (19) | Riksrekryterande utbildningar | 0,4 % | +0,2 |
| 19 (20) | Språkintroduktion | 0,3 % | |
| 19 (21) | Hotell- och turismprogrammet | 0,3 % | |
| 21 (18) | Programinriktat val | 0,1 % | −0,3 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Härnösand | 44,3 % | 42,9 % | 67,9 % | Samhäll |
| Kramfors | 57,8 % | 31,2 % | 74,0 % | Fordon/transport |
| Sollefteå | 54,8 % | 35,6 % | 66,2 % | Fordon/transport |
| Sundsvall | 40,2 % | 46,5 % | 70,2 % | Samhäll |
| Timrå | 55,9 % | 35,6 % | 64,4 % | Fordon/transport |
| Ånge | 66,7 % | 24,4 % | 72,0 % | Industri |
| Örnsköldsvik | 47,0 % | 45,9 % | 75,2 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |