Fordons- och transportprogrammet tog över förstaplatsen från ekonomi när Anebyeleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
85 elever folkbokförda i Aneby sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 57 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar drygt 67 procent av de sökande och är 22,1 procentenheter fler än förra året. Det är också den högsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 28 personer, eller knappt 33 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Aneby sökte 85 personer ett nationellt program.
Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Aneby. Gapet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram har aldrig varit större. Som minst var det läsåren 2017/18 och 2021/22, då det var jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
69 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Aneby. Knappt 69 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, och 65 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte drygt 31 procent av männen och 35 procent av kvinnorna.
Fordon och transport tar över förstaplatsen
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Aneby i år var fordons- och transportprogrammet. Dit sökte 17 personer, eller 20 procent av eleverna. Därmed går fordon och transport om fjolårsettan, ekonomiprogrammet, som i år lockade sex elever i kommunen.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Jönköpings län antas det råda visst överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom bland annat el, data- och kommunikationsteknik, automation; fordonsutbildning samt naturbruksutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Jönköpings län | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Visst överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Stort överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Brist | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Brist | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Visst överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Jönköpings län valde knappt 49 procent högskoleförberedande program och drygt 46 procent yrkesprogram, men i två av 13 kommuner hade de högskoleförberedande programmen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (6) | Fordons- och transportprogrammet | 20,0 % | +13,8 |
| 2 (4) | Barn- och fritidsprogrammet | 10,6 % | +3,1 |
| 3 (11) | Estetiska programmet | 9,4 % | +5,7 |
| 4 (8) | El- och energiprogrammet | 8,2 % | +3,2 |
| 5 (1) | Ekonomiprogrammet | 7,1 % | −10,4 |
| 5 (2) | Naturvetenskapsprogrammet | 7,1 % | −5,4 |
| 5 (4) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 7,1 % | −0,4 |
| 5 (8) | Naturbruksprogrammet | 7,1 % | +2,1 |
| 9 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 3,5 % | −1,5 |
| 9 (11) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,5 % | −0,2 |
| 9 (6) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,5 % | −2,7 |
| 12 (3) | Teknikprogrammet | 2,4 % | −6,4 |
| 12 (14) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,4 % | +1,1 |
| 12 (14) | Industritekniska programmet | 2,4 % | +1,1 |
| 12 (13) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 2,4 % | −0,1 |
| 12 (17) | VVS- och fastighetsprogrammet | 2,4 % | |
| 17 (14) | Hotell- och turismprogrammet | 1,2 % | −0,1 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Aneby | 67,1 % | 32,9 % | 50,6 % | Fordon/transport |
| Eksjö | 49,5 % | 46,8 % | 62,6 % | Samhäll |
| Gislaved | 48,6 % | 47,8 % | 57,5 % | Ekonomi |
| Gnosjö | 57,3 % | 40,2 % | 63,2 % | Ekonomi · Försäljning/service |
| Habo | 48,3 % | 47,8 % | 83,9 % | Ekonomi |
| Jönköping | 37,5 % | 56,6 % | 76,5 % | Ekonomi |
| Mullsjö | 54,8 % | 38,3 % | 69,2 % | Estet |
| Nässjö | 50,9 % | 43,9 % | 65,0 % | Samhäll |
| Sävsjö | 46,8 % | 47,4 % | 70,1 % | Samhäll |
| Tranås | 53,8 % | 43,9 % | 57,4 % | Ekonomi · Samhäll |
| Vaggeryd | 53,1 % | 40,3 % | 63,9 % | Samhäll |
| Vetlanda | 56,9 % | 39,2 % | 59,9 % | Ekonomi |
| Värnamo | 51,6 % | 45,2 % | 56,3 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |