Samhällsvetenskapsprogrammet tog över förstaplatsen från ekonomi när Kristinehamnseleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
301 elever folkbokförda i Kristinehamn sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 152 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 51 procent av de sökande och är 2,2 procentenheter färre än förra året. Samtidigt ökade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 136 personer, eller drygt 45 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Kristinehamn sökte 288 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Historiskt sett har högskoleförberedande programmen oftast varit populärast bland eleverna i Kristinehamn, men de senaste tre åren har yrkesprogrammen legat i topp. Som störst var glappet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram läsåret 2017/18, när nästan 57 procent sökte högskoleförberedande program och 43 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2021/22 – när skillnaden var som minst – var det jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
Kvinnorna valde högskoleförberedande program
Bland kvinnorna i Kristinehamn är det dock flest som valt högskoleförberedande program i första hand, knappt 56 procent jämfört med drygt 40 procent som valde yrkesprogram. Bland männen sökte knappt 60 procent yrkesprogram och knappt 36 procent högskoleförberedande program.
Samhäll tar över förstaplatsen
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Kristinehamn lockade det högskoleförberedande samhällsvetenskapsprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte 47 personer, eller knappt 16 procent av eleverna. Därmed går samhäll om fjolårsettan, ekonomiprogrammet, som i år lockade 25 elever i kommunen.
Industriprogrammet, försäljning och service och estet klättrar på listan över populäraste program i Kristinehamn medan naturbruk och frisör och stylist trillar ut från topp tio.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Värmland antas det råda överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom försäljnings– och serviceutbildning samt vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Värmland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Brist | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Värmland valde drygt 50 procent yrkesprogram och drygt 44 procent högskoleförberedande program, och i 14 av 16 kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (3) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 15,6 % | +6,6 |
| 2 (2) | Fordons- och transportprogrammet | 15,3 % | +5,3 |
| 3 (5) | Teknikprogrammet | 8,6 % | +1,0 |
| 3 (7) | Industritekniska programmet | 8,6 % | +2,0 |
| 5 (1) | Ekonomiprogrammet | 8,3 % | −4,7 |
| 6 (5) | Naturvetenskapsprogrammet | 7,6 % | ±0,0 |
| 7 (4) | El- och energiprogrammet | 5,6 % | −3,0 |
| 7 (13) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 5,6 % | +2,3 |
| 9 (13) | Estetiska programmet | 4,7 % | +1,3 |
| 10 (11) | Individuellt alternativ | 4,3 % | ±0,0 |
| 10 (10) | Vård- och omsorgsprogrammet | 4,3 % | −0,3 |
| 12 (8) | Naturbruksprogrammet | 3,3 % | −2,0 |
| 13 (8) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,7 % | −2,7 |
| 14 (16) | Barn- och fritidsprogrammet | 1,3 % | −0,3 |
| 14 (18) | Riksrekryterande utbildningar | 1,3 % | +0,3 |
| 16 (12) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 1,0 % | −2,7 |
| 16 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,0 % | −0,3 |
| 18 (15) | Humanistiska programmet | 0,3 % | −1,7 |
| 18 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 0,3 % | ±0,0 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Arvika | 54,8 % | 41,1 % | 68,1 % | Ekonomi |
| Eda | 67,0 % | 28,0 % | 70,5 % | Fordon/transport |
| Filipstad | 65,6 % | 29,8 % | 67,2 % | Barn/fritid · Bygg/anläggning |
| Forshaga | 56,1 % | 35,5 % | 75,4 % | Samhäll |
| Grums | 68,9 % | 22,6 % | 70,1 % | El/energi |
| Hagfors | 63,2 % | 33,5 % | 62,0 % | Fordon/transport |
| Hammarö | 32,7 % | 62,6 % | 71,4 % | Samhäll |
| Karlstad | 36,4 % | 57,4 % | 68,7 % | Samhäll |
| Kil | 58,3 % | 35,3 % | 76,0 % | Samhäll |
| Kristinehamn | 50,5 % | 45,2 % | 57,6 % | Samhäll |
| Munkfors | 75,0 % | 13,9 % | 68,8 % | El/energi |
| Storfors | 66,7 % | 33,3 % | 60,0 % | Samhäll · Fordon/transport |
| Sunne | 65,3 % | 30,1 % | 67,9 % | Industri |
| Säffle | 62,2 % | 35,1 % | 63,9 % | El/energi |
| Torsby | 66,2 % | 33,1 % | 72,7 % | Bygg/anläggning |
| Årjäng | 68,3 % | 26,0 % | 69,8 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |