De flesta niondeklassare från Storfors sökte till ett yrkesprogram i gymnasiet i år. Men allra populärast var samhällsvetenskapsprogrammet och fordons- och transportprogrammet.
45 elever folkbokförda i Storfors sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 30 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 67 procent av de sökande och är 9,2 procentenheter fler än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 15 personer, eller drygt 33 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Storfors sökte 45 personer ett nationellt program.
Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Storfors. De senaste tio åren har yrkesprogrammen legat i topp. Som störst var glappet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram läsåret 2015/16, när nästan 19 procent sökte högskoleförberedande program och drygt 81 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2017/18 – när skillnaden var som minst – sökte drygt 47 procent högskoleförberedande program och nästan 53 procent yrkesprogram.
71 procent av kvinnorna valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Storfors. Drygt 71 procent av kvinnorna valde i första hand yrkesprogram, jämfört med knappt 63 procent av männen. Till de högskoleförberedande programmen sökte knappt 29 procent av kvinnorna och knappt 38 procent av männen.
Fordon och transport går upp i topp
De program som lockade flest förstahandssökande från Storfors i år var samhällsvetenskapsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Dit sökte åtta personer, eller knappt 18 procent av eleverna, vardera. Därmed går fordon och transport upp jämsides med samhäll.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Värmland antas det råda överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom försäljnings– och serviceutbildning samt vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Värmland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Brist | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Värmland valde drygt 50 procent yrkesprogram och drygt 44 procent högskoleförberedande program, och i 14 av 16 kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,8 % | +2,8 |
| 1 (4) | Fordons- och transportprogrammet | 17,8 % | +10,3 |
| 3 (4) | Naturbruksprogrammet | 11,1 % | +3,6 |
| 4 (1) | El- och energiprogrammet | 8,9 % | −6,1 |
| 5 (1) | Ekonomiprogrammet | 6,7 % | −8,3 |
| 5 (12) | Teknikprogrammet | 6,7 % | +4,2 |
| 5 (7) | Vård- och omsorgsprogrammet | 6,7 % | +1,7 |
| 8 (7) | Frisör- och stylistprogrammet | 4,4 % | −0,6 |
| 8 (13) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 4,4 % | |
| 8 (7) | Industritekniska programmet | 4,4 % | −0,6 |
| 8 (14) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 4,4 % | |
| 12 (4) | Naturvetenskapsprogrammet | 2,2 % | −5,3 |
| 12 (7) | Barn- och fritidsprogrammet | 2,2 % | −2,8 |
| 12 (7) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 2,2 % | −2,8 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Arvika | 54,8 % | 41,1 % | 68,1 % | Ekonomi |
| Eda | 67,0 % | 28,0 % | 70,5 % | Fordon/transport |
| Filipstad | 65,6 % | 29,8 % | 67,2 % | Barn/fritid · Bygg/anläggning |
| Forshaga | 56,1 % | 35,5 % | 75,4 % | Samhäll |
| Grums | 68,9 % | 22,6 % | 70,1 % | El/energi |
| Hagfors | 63,2 % | 33,5 % | 62,0 % | Fordon/transport |
| Hammarö | 32,7 % | 62,6 % | 71,4 % | Samhäll |
| Karlstad | 36,4 % | 57,4 % | 68,7 % | Samhäll |
| Kil | 58,3 % | 35,3 % | 76,0 % | Samhäll |
| Kristinehamn | 50,5 % | 45,2 % | 57,6 % | Samhäll |
| Munkfors | 75,0 % | 13,9 % | 68,8 % | El/energi |
| Storfors | 66,7 % | 33,3 % | 60,0 % | Samhäll · Fordon/transport |
| Sunne | 65,3 % | 30,1 % | 67,9 % | Industri |
| Säffle | 62,2 % | 35,1 % | 63,9 % | El/energi |
| Torsby | 66,2 % | 33,1 % | 72,7 % | Bygg/anläggning |
| Årjäng | 68,3 % | 26,0 % | 69,8 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |