Knappt 14 procent av de Ludvikaungdomar som sökte gymnasiet i år valde teknik i första hand. Det är den näst högsta andelen i landet.
316 elever folkbokförda i Ludvika sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 169 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 54 procent av de sökande och är 1,9 procentenheter fler än förra året. Det är också den högsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 132 personer, eller knappt 42 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Ludvika sökte 301 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Ludvika. De senaste tre åren har yrkesprogrammen legat i topp. Gapet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram har aldrig varit större. Som minst var det läsåret 2013/14, då det var jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
Kvinnorna valde högskoleförberedande program
Bland kvinnorna i Ludvika är det dock flest som valt högskoleförberedande program i första hand, knappt 50 procent jämfört med knappt 45 procent som valde yrkesprogram. Bland männen sökte knappt 63 procent yrkesprogram och drygt 33 procent högskoleförberedande program.
Teknik ovanligt populärt i Ludvika
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Ludvika lockade det högskoleförberedande teknikprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte 44 personer, eller knappt 14 procent av eleverna. Ludvika är den kommun där näst högst andel sökte programmet i hela landet. Högst andel sökande till teknik fanns i Arjeplogs kommun, drygt 18 procent. Näst populärast i Ludvika var samhällsvetenskapsprogrammet, med 38 sökande (drygt 12 procent).
Det populäraste yrkesprogrammet bland eleverna i Ludvika är el och energi, med 35 förstahandssökande. El och energi klättrar på listan över populäraste program i Ludvika.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Dalarna antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Dalarna | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Dalarna valde knappt 52 procent yrkesprogram och knappt 42 procent högskoleförberedande program, och i elva av 15 kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Teknikprogrammet | 13,9 % | −0,8 |
| 2 (3) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 12,0 % | +0,2 |
| 3 (6) | El- och energiprogrammet | 11,1 % | +3,9 |
| 4 (2) | Fordons- och transportprogrammet | 10,1 % | −3,3 |
| 5 (4) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 7,9 % | +0,1 |
| 6 (8) | Industritekniska programmet | 7,6 % | +3,2 |
| 7 (4) | Ekonomiprogrammet | 5,7 % | −2,1 |
| 8 (7) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 5,1 % | −0,6 |
| 9 (11) | Estetiska programmet | 4,4 % | +1,3 |
| 10 (9) | Naturvetenskapsprogrammet | 3,8 % | −0,3 |
| 10 (13) | Individuellt alternativ | 3,8 % | +1,6 |
| 12 (10) | Naturbruksprogrammet | 3,5 % | ±0,0 |
| 13 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,2 % | +0,4 |
| 14 (13) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 2,8 % | +0,7 |
| 15 (17) | International Baccalaureate | 1,6 % | ±0,0 |
| 16 (13) | Barn- och fritidsprogrammet | 0,9 % | −1,2 |
| 17 (13) | Programinriktat val | 0,6 % | −1,6 |
| 17 (19) | Frisör- och stylistprogrammet | 0,6 % | ±0,0 |
| 17 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 0,6 % | −0,6 |
| 20 (20) | Humanistiska programmet | 0,3 % | ±0,0 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Avesta | 52,0 % | 40,8 % | 68,3 % | Ekonomi |
| Borlänge | 38,4 % | 47,9 % | 73,5 % | Samhäll |
| Falun | 46,9 % | 49,9 % | 72,9 % | Natur |
| Gagnef | 58,9 % | 34,4 % | 83,7 % | Bygg/anläggning |
| Hedemora | 63,5 % | 34,1 % | 73,9 % | Bygg/anläggning |
| Leksand | 41,5 % | 54,4 % | 79,3 % | Ekonomi · Samhäll |
| Ludvika | 53,5 % | 41,8 % | 68,1 % | Teknik |
| Malung-Sälen | 41,5 % | 52,0 % | 76,5 % | Ekonomi |
| Mora | 63,0 % | 32,5 % | 70,4 % | Bygg/anläggning |
| Orsa | 73,3 % | 24,4 % | 67,9 % | Fordon/transport |
| Rättvik | 59,5 % | 33,6 % | 82,0 % | Bygg/anläggning |
| Smedjebacken | 62,6 % | 30,9 % | 72,3 % | El/energi |
| Säter | 73,6 % | 22,9 % | 72,6 % | Bygg/anläggning |
| Vansbro | 66,7 % | 22,6 % | 66,3 % | Barn/fritid |
| Älvdalen | 70,1 % | 25,8 % | 63,4 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |