De flesta niondeklassare från Älvdalen sökte till ett yrkesprogram i gymnasiet i år. Och allra populärast var fordons- och transportprogrammet.
97 elever folkbokförda i Älvdalen sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 68 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar drygt 70 procent av de sökande och är 4,6 procentenheter fler än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 25 personer, eller knappt 26 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Älvdalen sökte 93 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.

Yrkesprogrammen har alltid varit populärast bland elever i Älvdalen – åtminstone sedan läroplanen 2011 infördes. Och gapet till högskoleförberedande programmen är relativt stort i år. Som störst var det läsåret 2022/23, när nästan 22 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 72 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2016/17 – när skillnaden var som minst – sökte drygt 35 procent högskoleförberedande program och över 56 procent yrkesprogram.
71 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Älvdalen. Drygt 71 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, och drygt 68 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte knappt 24 procent av männen och knappt 29 procent av kvinnorna.
Fordon och transport fortsatt i topp
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Älvdalen i år var fordons- och transportprogrammet. Dit sökte 20 personer, eller knappt 21 procent av eleverna. Näst populärast var bygg- och anläggningsprogrammet, med 15 sökande (drygt 15 procent).
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Dalarna antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Dalarna | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.

Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Dalarna valde knappt 52 procent yrkesprogram och knappt 42 procent högskoleförberedande program, och i elva av 15 kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Fordons- och transportprogrammet | 20,6 % | −0,8 |
| 2 (2) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 15,5 % | +1,2 |
| 3 (4) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 10,3 % | +3,2 |
| 4 (5) | Naturbruksprogrammet | 9,3 % | +4,5 |
| 5 (3) | Ekonomiprogrammet | 7,2 % | −1,1 |
| 5 (5) | Vård- och omsorgsprogrammet | 7,2 % | +2,5 |
| 7 (10) | El- och energiprogrammet | 6,2 % | +2,6 |
| 8 (5) | Estetiska programmet | 4,1 % | −0,6 |
| 8 (5) | Individuellt alternativ | 4,1 % | −0,6 |
| 10 (17) | Hotell- och turismprogrammet | 3,1 % | |
| 10 (10) | Industritekniska programmet | 3,1 % | −0,5 |
| 12 (13) | Teknikprogrammet | 2,1 % | −0,3 |
| 12 (15) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 2,1 % | +0,9 |
| 14 (18) | International Baccalaureate | 1,0 % | |
| 14 (10) | Naturvetenskapsprogrammet | 1,0 % | −2,5 |
| 14 (5) | Barn- och fritidsprogrammet | 1,0 % | −3,7 |
| 14 (15) | Frisör- och stylistprogrammet | 1,0 % | −0,2 |
| 14 (13) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,0 % | −1,4 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Avesta | 52,0 % | 40,8 % | 68,3 % | Ekonomi |
| Borlänge | 38,4 % | 47,9 % | 73,5 % | Samhäll |
| Falun | 46,9 % | 49,9 % | 72,9 % | Natur |
| Gagnef | 58,9 % | 34,4 % | 83,7 % | Bygg/anläggning |
| Hedemora | 63,5 % | 34,1 % | 73,9 % | Bygg/anläggning |
| Leksand | 41,5 % | 54,4 % | 79,3 % | Ekonomi · Samhäll |
| Ludvika | 53,5 % | 41,8 % | 68,1 % | Teknik |
| Malung-Sälen | 41,5 % | 52,0 % | 76,5 % | Ekonomi |
| Mora | 63,0 % | 32,5 % | 70,4 % | Bygg/anläggning |
| Orsa | 73,3 % | 24,4 % | 67,9 % | Fordon/transport |
| Rättvik | 59,5 % | 33,6 % | 82,0 % | Bygg/anläggning |
| Smedjebacken | 62,6 % | 30,9 % | 72,3 % | El/energi |
| Säter | 73,6 % | 22,9 % | 72,6 % | Bygg/anläggning |
| Vansbro | 66,7 % | 22,6 % | 66,3 % | Barn/fritid |
| Älvdalen | 70,1 % | 25,8 % | 63,4 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |