När niondeklassarna från Bräcke sökte till gymnasiet valde fler yrkesprogram än högskoleförberedande. Men allra populärast var samhällsvetenskapsprogrammet.
69 elever folkbokförda i Bräcke sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 33 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 48 procent av de sökande och är 19,7 procentenheter färre än förra året. Samtidigt ökade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 28 personer, eller knappt 41 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Bräcke sökte 61 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Bräcke. De senaste tio åren har yrkesprogrammen legat i topp. Gapet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram har aldrig varit mindre. Som störst var det läsåret 2025/26, när nästan 29 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 68 procent sökte yrkesprogram.
51 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Bräcke. Drygt 51 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, jämfört med knappt 44 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte knappt 46 procent av männen och drygt 34 procent av kvinnorna.
Samhäll fortsatt i topp
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Bräcke lockade det högskoleförberedande samhällsvetenskapsprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte elva personer, eller knappt 16 procent av eleverna. Näst populärast var fordons- och transportprogrammet, med nio sökande (drygt 13 procent).
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Jämtland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Jämtland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Stort överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Jämtland valde knappt 50 procent yrkesprogram och knappt 46 procent högskoleförberedande program, och i sex av åtta kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 15,9 % | +1,7 |
| 2 (2) | Fordons- och transportprogrammet | 13,0 % | +1,4 |
| 3 (12) | Estetiska programmet | 10,1 % | +7,5 |
| 4 (16) | Individuellt alternativ | 8,7 % | +7,4 |
| 4 (6) | Naturbruksprogrammet | 8,7 % | +2,2 |
| 6 (9) | Ekonomiprogrammet | 5,8 % | +1,9 |
| 6 (4) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 5,8 % | −3,3 |
| 6 (12) | VVS- och fastighetsprogrammet | 5,8 % | +3,2 |
| 9 (16) | Naturvetenskapsprogrammet | 4,3 % | +3,0 |
| 10 (6) | Teknikprogrammet | 2,9 % | −3,6 |
| 10 (12) | Programinriktat val | 2,9 % | +0,3 |
| 10 (3) | Barn- och fritidsprogrammet | 2,9 % | −7,5 |
| 10 (12) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,9 % | +0,3 |
| 10 (9) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,9 % | −1,0 |
| 15 (19) | International Baccalaureate | 1,4 % | |
| 15 (4) | El- och energiprogrammet | 1,4 % | −7,6 |
| 15 (8) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 1,4 % | −3,7 |
| 15 (16) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,2 |
| 15 (9) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,4 % | −2,4 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Berg | 65,0 % | 32,5 % | 74,4 % | Bygg/anläggning · Fordon/transport |
| Bräcke | 47,8 % | 40,6 % | 54,1 % | Samhäll |
| Härjedalen | 57,6 % | 39,4 % | 64,6 % | Fordon/transport |
| Krokom | 49,7 % | 44,8 % | 67,8 % | Samhäll |
| Ragunda | 79,5 % | 16,4 % | 55,7 % | Naturbruk |
| Strömsund | 64,3 % | 31,8 % | 65,3 % | Fordon/transport |
| Åre | 34,7 % | 61,8 % | 76,8 % | Ekonomi |
| Östersund | 46,2 % | 49,2 % | 65,3 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |