Prognoserna talar om en ljus arbetsmarknad. Trots det var det få som sökte vård- och omsorgsprogrammet i Krokom i år.
286 elever folkbokförda i Krokom sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 142 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 50 procent av de sökande och är 6,9 procentenheter färre än förra året. Samtidigt ökade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 128 personer, eller knappt 45 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Krokom sökte 270 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Krokom. De senaste sju åren har yrkesprogrammen legat i topp. Som störst var glappet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram läsåret 2018/19, när nästan 39 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 58 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2024/25 – när skillnaden var som minst – var det jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
Kvinnorna valde högskoleförberedande program
Bland kvinnorna i Krokom är det dock flest som valt högskoleförberedande program i första hand, knappt 48 procent jämfört med knappt 46 procent som valde yrkesprogram. Bland männen sökte knappt 54 procent yrkesprogram och knappt 42 procent högskoleförberedande program.
Barn och fritid och estet klättrar på listan
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Krokom lockade det högskoleförberedande samhällsvetenskapsprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte 40 personer, eller knappt 14 procent av eleverna. Näst populärast var ekonomiprogrammet, med 37 sökande (knappt 13 procent).
Det populäraste yrkesprogrammet bland eleverna i Krokom är naturbruk, med 35 förstahandssökande. Barn och fritid och estet klättrar på listan över populäraste program i Krokom medan el och energi och bygg och anläggning trillar ut från topp tio.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Jämtland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom vård- och omsorgsutbildning.
Vård och omsorg tillhör de minst populära programmen i Krokom.
| Utbildning | Prognos 2040 för Jämtland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Stort överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Jämtland valde knappt 50 procent yrkesprogram och knappt 46 procent högskoleförberedande program, och i sex av åtta kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 14,0 % | +2,3 |
| 2 (1) | Ekonomiprogrammet | 12,9 % | +1,3 |
| 3 (5) | Naturbruksprogrammet | 12,2 % | +5,0 |
| 4 (3) | Fordons- och transportprogrammet | 10,1 % | −0,7 |
| 5 (5) | Naturvetenskapsprogrammet | 8,0 % | +0,8 |
| 6 (10) | Barn- och fritidsprogrammet | 6,6 % | +2,6 |
| 7 (10) | Estetiska programmet | 5,2 % | +1,2 |
| 7 (10) | Individuellt alternativ | 5,2 % | +1,2 |
| 9 (8) | Frisör- och stylistprogrammet | 4,9 % | +0,5 |
| 10 (7) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,5 % | −2,5 |
| 11 (13) | Teknikprogrammet | 3,1 % | −0,1 |
| 11 (8) | El- och energiprogrammet | 3,1 % | −1,3 |
| 13 (4) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 2,8 % | −6,4 |
| 14 (13) | Hotell- och turismprogrammet | 2,1 % | −1,1 |
| 15 (18) | Humanistiska programmet | 1,4 % | +0,2 |
| 15 (15) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,4 % | −1,4 |
| 17 (16) | Vård- och omsorgsprogrammet | 1,0 % | −1,0 |
| 18 (17) | Industritekniska programmet | 0,7 % | −0,9 |
| 18 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 0,7 % | +0,3 |
| 20 (21) | Yrkesintroduktion | 0,3 % | |
| 20 (19) | Riksrekryterande utbildningar | 0,3 % | −0,1 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Berg | 65,0 % | 32,5 % | 74,4 % | Bygg/anläggning · Fordon/transport |
| Bräcke | 47,8 % | 40,6 % | 54,1 % | Samhäll |
| Härjedalen | 57,6 % | 39,4 % | 64,6 % | Fordon/transport |
| Krokom | 49,7 % | 44,8 % | 67,8 % | Samhäll |
| Ragunda | 79,5 % | 16,4 % | 55,7 % | Naturbruk |
| Strömsund | 64,3 % | 31,8 % | 65,3 % | Fordon/transport |
| Åre | 34,7 % | 61,8 % | 76,8 % | Ekonomi |
| Östersund | 46,2 % | 49,2 % | 65,3 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |