21 Ragundaungdomar sökte naturbruk på gymnasiet i år. Det mostvarar knappt 29 procent av de sökande och är den högsta andelen i landet.
73 elever folkbokförda i Ragunda sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 58 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 80 procent av de sökande och är 5,9 procentenheter fler än förra året. Det är också den högsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till tolv personer, eller drygt 16 procent. Det är den lägsta andelen i Ragunda hittills.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Ragunda sökte 70 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Yrkesprogrammen har alltid varit populärast bland elever i Ragunda. Och gapet till högskoleförberedande programmen har aldrig varit större. Som minst var det läsåret 2023/24 när 46 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 51 procent yrkesprogram.
81 procent av kvinnorna valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Ragunda. Knappt 81 procent av kvinnorna valde i första hand yrkesprogram, och drygt 78 procent av männen. Till de högskoleförberedande programmen sökte drygt 17 procent av kvinnorna och knappt 16 procent av männen.
Naturbruk ovanligt populärt i Ragunda
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Ragunda i år var naturbruksprogrammet. Dit sökte 21 personer, eller knappt 29 procent av eleverna. Ragunda är den kommun där högst andel sökte programmet i hela landet. I Ragunda går naturbruk om fjolårsettan, fordons- och transportprogrammet, som i år lockade 14 elever i kommunen.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Jämtland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Jämtland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Stort överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Jämtland valde knappt 50 procent yrkesprogram och knappt 46 procent högskoleförberedande program, och i sex av åtta kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (2) | Naturbruksprogrammet | 28,8 % | +10,7 |
| 2 (1) | Fordons- och transportprogrammet | 19,2 % | −0,3 |
| 3 (3) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 9,6 % | −1,5 |
| 4 (13) | Naturvetenskapsprogrammet | 5,5 % | +4,1 |
| 4 (4) | Frisör- och stylistprogrammet | 5,5 % | −2,9 |
| 4 (8) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 5,5 % | +1,3 |
| 7 (6) | Estetiska programmet | 4,1 % | −1,4 |
| 7 (6) | Individuellt alternativ | 4,1 % | −1,4 |
| 7 (8) | Vård- och omsorgsprogrammet | 4,1 % | −0,1 |
| 10 (11) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 2,7 % | ±0,0 |
| 10 (8) | Teknikprogrammet | 2,7 % | −1,4 |
| 10 (11) | Barn- och fritidsprogrammet | 2,7 % | ±0,0 |
| 13 (5) | Ekonomiprogrammet | 1,4 % | −5,6 |
| 13 (13) | El- och energiprogrammet | 1,4 % | ±0,0 |
| 13 (13) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | ±0,0 |
| 13 (16) | Riksrekryterande utbildningar | 1,4 % |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Berg | 65,0 % | 32,5 % | 74,4 % | Bygg/anläggning · Fordon/transport |
| Bräcke | 47,8 % | 40,6 % | 54,1 % | Samhäll |
| Härjedalen | 57,6 % | 39,4 % | 64,6 % | Fordon/transport |
| Krokom | 49,7 % | 44,8 % | 67,8 % | Samhäll |
| Ragunda | 79,5 % | 16,4 % | 55,7 % | Naturbruk |
| Strömsund | 64,3 % | 31,8 % | 65,3 % | Fordon/transport |
| Åre | 34,7 % | 61,8 % | 76,8 % | Ekonomi |
| Östersund | 46,2 % | 49,2 % | 65,3 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |