Sex Arjeplogsungdomar sökte el och energi på gymnasiet i år. Det mostvarar drygt 27 procent av de sökande och är den högsta andelen i landet.
22 elever folkbokförda i Arjeplog sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 14 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 64 procent av de sökande och är 25,3 procentenheter färre än förra året. Samtidigt ökade andelen som sökte högskoleförberedande program – till sex personer, eller drygt 27 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Arjeplog sökte 20 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Historiskt sett har högskoleförberedande programmen oftast varit populärast bland eleverna i Arjeplog, men de senaste fyra åren har yrkesprogrammen legat i topp. Som störst var glappet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram läsåret 2025/26, när över 11 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 89 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2011/12 – när skillnaden var som minst – sökte knappt 48 procent högskoleförberedande program och 50 procent yrkesprogram.
Alla kvinnor valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Arjeplog. 100 procent av kvinnorna valde i första hand yrkesprogram, jämfört med 50 procent av männen. Till de högskoleförberedande programmen sökte knappt 38 procent av männen.
El och energi ovanligt populärt i Arjeplog
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Arjeplog i år var el- och energiprogrammet. Dit sökte sex personer, eller drygt 27 procent av eleverna. Arjeplog är den kommun där högst andel sökte programmet i hela landet. I Arjeplog går el och energi om fjolårsettan, fordons- och transportprogrammet, som i år lockade en elev i kommunen.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Norrbotten antas det råda överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda brist på folk med gymnasial försäljnings– och serviceutbildning, industriteknisk utbildning och vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Norrbotten | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Visst överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Brist | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Norrbotten valde 61 procent yrkesprogram och knappt 38 procent högskoleförberedande program, och i samtliga kommuner var det fler som valde yrkesprogram.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (3) | El- och energiprogrammet | 27,3 % | +10,6 |
| 2 (8) | Teknikprogrammet | 18,2 % | |
| 3 (4) | Riksrekryterande utbildningar | 9,1 % | +3,5 |
| 4 (9) | Estetiska programmet | 4,5 % | |
| 4 (4) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 4,5 % | −1,0 |
| 4 (10) | Programinriktat val | 4,5 % | |
| 4 (11) | Yrkesintroduktion | 4,5 % | |
| 4 (2) | Barn- och fritidsprogrammet | 4,5 % | −17,7 |
| 4 (1) | Fordons- och transportprogrammet | 4,5 % | −23,2 |
| 4 (4) | Frisör- och stylistprogrammet | 4,5 % | −1,0 |
| 4 (12) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 4,5 % | |
| 4 (13) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 4,5 % | |
| 4 (4) | Vård- och omsorgsprogrammet | 4,5 % | −1,0 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Arjeplog | 63,6 % | 27,3 % | 90,0 % | El/energi |
| Arvidsjaur | 67,7 % | 32,3 % | 64,6 % | Fordon/transport |
| Boden | 53,2 % | 45,6 % | 70,3 % | Fordon/transport |
| Gällivare | 73,7 % | 26,3 % | 60,0 % | Fordon/transport |
| Haparanda | 60,2 % | 39,8 % | 60,2 % | El/energi |
| Jokkmokk | 63,0 % | 37,0 % | 72,2 % | El/energi |
| Kalix | 72,4 % | 27,6 % | 60,4 % | Naturbruk |
| Kiruna | 73,8 % | 25,8 % | 68,3 % | Fordon/transport |
| Luleå | 52,0 % | 46,4 % | 74,0 % | Ekonomi |
| Pajala | 81,1 % | 18,9 % | 77,4 % | Barn/fritid |
| Piteå | 58,4 % | 39,0 % | 75,3 % | Bygg/anläggning |
| Älvsbyn | 73,8 % | 26,3 % | 72,5 % | Bygg/anläggning |
| Överkalix | 74,1 % | 25,9 % | 59,3 % | El/energi |
| Övertorneå | 82,7 % | 17,3 % | 76,9 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |