I år är skillnaden mindre än på 15 år, när rekordmånga sökte yrkesprogram.
190 elever folkbokförda i Gällivare sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 140 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 74 procent av de sökande och är 8,1 procentenheter fler än förra året. Det är också den högsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 50 personer, eller drygt 26 procent. Det är den lägsta andelen i Gällivare hittills.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Gällivare sökte 190 personer ett nationellt program.
Yrkesprogrammen har alltid varit populärast bland elever i Gällivare. Och gapet till högskoleförberedande programmen har aldrig varit större. Som minst var det läsåret 2014/15 när 47 procent sökte högskoleförberedande program och 53 procent yrkesprogram.
79 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Gällivare. 79 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, jämfört med knappt 68 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte 21 procent av männen och drygt 32 procent av kvinnorna.
Ekonomi och vård och omsorg klättrar på listan
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Gällivare i år var fordons- och transportprogrammet. Dit sökte 31 personer, eller drygt 16 procent av eleverna. Näst populärast var industritekniska programmet, med 29 sökande (drygt 15 procent).
Det populäraste högskoleförberedande programmet bland eleverna i Gällivare är ekonomi, med 19 förstahandssökande. Ekonomi och vård och omsorg klättrar på listan över populäraste program i Gällivare.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Norrbotten antas det råda överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda brist på folk med gymnasial försäljnings– och serviceutbildning, industriteknisk utbildning och vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Norrbotten | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Visst överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Brist | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Norrbotten valde 61 procent yrkesprogram och knappt 38 procent högskoleförberedande program, och i samtliga kommuner var det fler som valde yrkesprogram.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Fordons- och transportprogrammet | 16,3 % | −0,2 |
| 2 (4) | Industritekniska programmet | 15,3 % | +5,2 |
| 3 (5) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 14,2 % | +5,5 |
| 4 (8) | Ekonomiprogrammet | 10,0 % | +4,5 |
| 5 (2) | El- och energiprogrammet | 8,9 % | −4,8 |
| 6 (3) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 6,3 % | −4,2 |
| 6 (10) | Vård- och omsorgsprogrammet | 6,3 % | +3,1 |
| 8 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 5,3 % | +2,1 |
| 9 (7) | Naturvetenskapsprogrammet | 4,2 % | −3,1 |
| 9 (6) | Teknikprogrammet | 4,2 % | −3,6 |
| 11 (9) | VVS- och fastighetsprogrammet | 3,2 % | −1,9 |
| 12 (15) | Estetiska programmet | 1,6 % | +1,1 |
| 12 (15) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | +1,1 |
| 14 (12) | Barn- och fritidsprogrammet | 1,1 % | −0,3 |
| 14 (12) | Naturbruksprogrammet | 1,1 % | −0,3 |
| 16 (12) | Frisör- och stylistprogrammet | 0,5 % | −0,8 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Arjeplog | 63,6 % | 27,3 % | 90,0 % | El/energi |
| Arvidsjaur | 67,7 % | 32,3 % | 64,6 % | Fordon/transport |
| Boden | 53,2 % | 45,6 % | 70,3 % | Fordon/transport |
| Gällivare | 73,7 % | 26,3 % | 60,0 % | Fordon/transport |
| Haparanda | 60,2 % | 39,8 % | 60,2 % | El/energi |
| Jokkmokk | 63,0 % | 37,0 % | 72,2 % | El/energi |
| Kalix | 72,4 % | 27,6 % | 60,4 % | Naturbruk |
| Kiruna | 73,8 % | 25,8 % | 68,3 % | Fordon/transport |
| Luleå | 52,0 % | 46,4 % | 74,0 % | Ekonomi |
| Pajala | 81,1 % | 18,9 % | 77,4 % | Barn/fritid |
| Piteå | 58,4 % | 39,0 % | 75,3 % | Bygg/anläggning |
| Älvsbyn | 73,8 % | 26,3 % | 72,5 % | Bygg/anläggning |
| Överkalix | 74,1 % | 25,9 % | 59,3 % | El/energi |
| Övertorneå | 82,7 % | 17,3 % | 76,9 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |