14 Jokkmokksungdomar sökte el och energi på gymnasiet i år. Det mostvarar knappt 26 procent av de sökande och är den näst högsta andelen i landet.
54 elever folkbokförda i Jokkmokk sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 34 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar 63 procent av de sökande och är 14,3 procentenheter färre än förra året. Samtidigt ökade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 20 personer, eller 37 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Jokkmokk sökte 54 personer ett nationellt program.
Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Jokkmokk. De senaste fem åren har yrkesprogrammen legat i topp. Som störst var glappet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram läsåret 2025/26, när nästan 21 procent sökte högskoleförberedande program och drygt 77 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2020/21 – när skillnaden var som minst – sökte knappt 48 procent högskoleförberedande program och nästan 46 procent yrkesprogram.
67 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Jokkmokk. Knappt 67 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, jämfört med drygt 58 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte drygt 33 procent av männen och knappt 42 procent av kvinnorna.
El och energi ovanligt populärt i Jokkmokk
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Jokkmokk i år var el- och energiprogrammet. Dit sökte 14 personer, eller knappt 26 procent av eleverna. Jokkmokk är den kommun där näst högst andel sökte programmet i hela landet. Högst andel sökande till el och energi fanns i Arjeplogs kommun, drygt 27 procent. Näst populärast i Jokkmokk var naturvetenskapsprogrammet och fordons- och transportprogrammet, med nio sökande (knappt 17 procent).
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Norrbotten antas det råda överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda brist på folk med gymnasial försäljnings– och serviceutbildning, industriteknisk utbildning och vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Norrbotten | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Visst överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Brist | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Norrbotten valde 61 procent yrkesprogram och knappt 38 procent högskoleförberedande program, och i samtliga kommuner var det fler som valde yrkesprogram.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | El- och energiprogrammet | 25,9 % | +3,2 |
| 2 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 16,7 % | +9,8 |
| 2 (1) | Fordons- och transportprogrammet | 16,7 % | −6,1 |
| 4 (3) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 11,1 % | +4,3 |
| 5 (8) | Naturbruksprogrammet | 7,4 % | +2,9 |
| 6 (3) | Ekonomiprogrammet | 3,7 % | −3,1 |
| 6 (11) | Estetiska programmet | 3,7 % | |
| 6 (12) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,7 % | |
| 6 (9) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 3,7 % | +1,4 |
| 10 (13) | Teknikprogrammet | 1,9 % | |
| 10 (9) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,9 % | −0,4 |
| 10 (3) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,9 % | −5,0 |
| 10 (3) | Vård- och omsorgsprogrammet | 1,9 % | −5,0 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Arjeplog | 63,6 % | 27,3 % | 90,0 % | El/energi |
| Arvidsjaur | 67,7 % | 32,3 % | 64,6 % | Fordon/transport |
| Boden | 53,2 % | 45,6 % | 70,3 % | Fordon/transport |
| Gällivare | 73,7 % | 26,3 % | 60,0 % | Fordon/transport |
| Haparanda | 60,2 % | 39,8 % | 60,2 % | El/energi |
| Jokkmokk | 63,0 % | 37,0 % | 72,2 % | El/energi |
| Kalix | 72,4 % | 27,6 % | 60,4 % | Naturbruk |
| Kiruna | 73,8 % | 25,8 % | 68,3 % | Fordon/transport |
| Luleå | 52,0 % | 46,4 % | 74,0 % | Ekonomi |
| Pajala | 81,1 % | 18,9 % | 77,4 % | Barn/fritid |
| Piteå | 58,4 % | 39,0 % | 75,3 % | Bygg/anläggning |
| Älvsbyn | 73,8 % | 26,3 % | 72,5 % | Bygg/anläggning |
| Överkalix | 74,1 % | 25,9 % | 59,3 % | El/energi |
| Övertorneå | 82,7 % | 17,3 % | 76,9 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |