Fordons- och transportprogrammet tog över förstaplatsen från bygg och anläggning när Kirunaeleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
260 elever folkbokförda i Kiruna sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 192 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 74 procent av de sökande och är 11,4 procentenheter fler än förra året. Det är också den högsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 67 personer, eller knappt 26 procent. Det är den lägsta andelen i Kiruna hittills.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Kiruna sökte 259 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Yrkesprogrammen har alltid varit populärast bland elever i Kiruna. Och gapet till högskoleförberedande programmen har aldrig varit större. Som minst var det läsåret 2022/23 när knappt 47 procent sökte högskoleförberedande program och drygt 52 procent yrkesprogram.
84 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Kiruna. Knappt 84 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, jämfört med drygt 64 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte drygt 16 procent av männen och drygt 35 procent av kvinnorna.
Fordon och transport tar över förstaplatsen
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Kiruna i år var fordons- och transportprogrammet. Dit sökte 42 personer, eller drygt 16 procent av eleverna. Därmed går fordon och transport om fjolårsettan, bygg- och anläggningsprogrammet, som i år lockade 41 elever i kommunen.
De populäraste högskoleförberedande programmen bland eleverna i Kiruna är estet och natur, med 15 förstahandssökande. Industriprogrammet, estet och vård och omsorg klättrar på listan över populäraste program i Kiruna medan hotell och turism trillar ut från topp tio.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Norrbotten antas det råda överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda brist på folk med gymnasial försäljnings– och serviceutbildning, industriteknisk utbildning och vård- och omsorgsutbildning.
Försäljning och service tillhör de minst populära programmen i Kiruna.
| Utbildning | Prognos 2040 för Norrbotten | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Visst överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Brist | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Norrbotten valde 61 procent yrkesprogram och knappt 38 procent högskoleförberedande program, och i samtliga kommuner var det fler som valde yrkesprogram.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (5) | Fordons- och transportprogrammet | 16,2 % | +8,5 |
| 2 (1) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 15,8 % | −4,0 |
| 3 (2) | El- och energiprogrammet | 13,5 % | −0,2 |
| 4 (10) | Industritekniska programmet | 9,2 % | +5,4 |
| 5 (9) | Estetiska programmet | 5,8 % | +1,6 |
| 5 (6) | Naturvetenskapsprogrammet | 5,8 % | −0,3 |
| 7 (3) | Ekonomiprogrammet | 5,4 % | −4,5 |
| 7 (4) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 5,4 % | −4,1 |
| 9 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 5,0 % | +2,3 |
| 10 (8) | Frisör- och stylistprogrammet | 3,8 % | −0,7 |
| 11 (10) | Teknikprogrammet | 3,5 % | −0,3 |
| 12 (13) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 2,7 % | +0,8 |
| 13 (14) | Barn- och fritidsprogrammet | 2,3 % | +0,8 |
| 14 (7) | Hotell- och turismprogrammet | 1,9 % | −3,0 |
| 14 (15) | Naturbruksprogrammet | 1,9 % | +1,2 |
| 16 (17) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 1,2 % | +0,8 |
| 17 (17) | Programinriktat val | 0,4 % | ±0,0 |
| 17 (15) | Riksrekryterande utbildningar | 0,4 % | −0,4 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Arjeplog | 63,6 % | 27,3 % | 90,0 % | El/energi |
| Arvidsjaur | 67,7 % | 32,3 % | 64,6 % | Fordon/transport |
| Boden | 53,2 % | 45,6 % | 70,3 % | Fordon/transport |
| Gällivare | 73,7 % | 26,3 % | 60,0 % | Fordon/transport |
| Haparanda | 60,2 % | 39,8 % | 60,2 % | El/energi |
| Jokkmokk | 63,0 % | 37,0 % | 72,2 % | El/energi |
| Kalix | 72,4 % | 27,6 % | 60,4 % | Naturbruk |
| Kiruna | 73,8 % | 25,8 % | 68,3 % | Fordon/transport |
| Luleå | 52,0 % | 46,4 % | 74,0 % | Ekonomi |
| Pajala | 81,1 % | 18,9 % | 77,4 % | Barn/fritid |
| Piteå | 58,4 % | 39,0 % | 75,3 % | Bygg/anläggning |
| Älvsbyn | 73,8 % | 26,3 % | 72,5 % | Bygg/anläggning |
| Överkalix | 74,1 % | 25,9 % | 59,3 % | El/energi |
| Övertorneå | 82,7 % | 17,3 % | 76,9 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |